Dags för förändring

Att vara en person som gärna engagerar sig som är med i projekt och har svårt att tacka nej till uppdrag kan ibland vara en fördel eftersom man lär sig så otroligt mycket. Men ibland måste man inse att det är dags att gå vidare, dags att säga nu kliver jag av ett litet tag.

Där hamnade jag i våras, jag satt en dag i slutet av april och pratade med mitt yngsta barn som  med allvar i rösten sa “- mamma, jag tycker det är jättekul att du gör så många saker och att det är många saker som vi får hänga med på, men ibland önskar jag att vi kunde ha fler vanliga kvällar tillsammans där du inte behövde åka iväg på möten eller jobba…”

Jag började tänka efter hennes kommentar och satte mig att räkna ut hur mycket jag faktiskt var borta, som egen företagare är man ju bunden av att jobba när kunderna kan gå kurs, vill ha träning och utredningar den delen är svår att ändra på. Politiken är förlagd vissa fasta tider, och vissa kvällsmöten som man bara måste vara med på den delen kan man heller inte ändra så där. Men utöver det alla ideella styrelser som också alltid ligger på kvällar eftersom alla har sina vanliga jobb.  Jag är också en sån person som när jag åta mig något vill jag vara närvarande, göra ett bra jobb och jag går gärna all in och har svårt för att inte ta tag i saker.

Där och då bestämde jag för att strukturera upp och titta på vad jag gör och för vem, och jag gick tillbaka i mina kalendrar och tittade om det såg likadant ut längre tillbaka, och det var ganska tydligt att japp så här har mitt liv sett ut ett bra tag.

Jag bestämde mig för att tänka fram till oktober på hur jag skulle hantera de frivilliga styrelseuppdrag, kurser och politik. För att om jag fortfarande kände likadant i oktober ge besked till alla styrelser och valberedningar om att jag inte skulle ställa upp till omval för att ge valberedningarna en chans att i tid påbörja arbetet att få fatt i en ny ledamot till uppdraget (eftersom jag själv suttit i valberedning vet jag att besked i tid är guld värt).

När vi i familjen pratade om förändringarna, att jag skulle minska ner allt frivilligt styrelsearbete under ett tag framöver sa yngsta dottern “- men mamma vad ska du göra med all tid du får över nu..” och faktum är det undrar jag också :-). Men sen insåg jag att hela världen ligger öppen vilket gjorde att jag vågade ta ett språng ut i det okända spännande (men mer om det en annan dag beroende på hur det går …..).

Men faktum är att efter mailet gått ut att jag trappar ner så har ett lugn och en ny sorts lycka infunnit sig och det är då man inser att det var rätt beslut. För när man inte känner att man har tiden och orken att lägga så mycket tid och jobb man skulle vilja och då lider av ständigt av dåligt samvete vilket gör att ett annars roligt uppdrag egentligen bara känns som ett ok att bära. Fast jag känner mig själv och vet att jag inte kommer hålla mig borta alltför länge 😉 men här och just nu är det helt rätt beslut att lämna de uppdrag jag har. För att kunna fokusera på de uppdrag jag har i politiken, på jobbet och på att tillbringa mer tid med andra saker jag brinner för och älskar.

För mig är det en styrka att kunna och våga förändra, att gå vidare och framförallt att våga inse att man kanske inte gör ett riktigt så bra jobb för tillfället som man vill och att det kanske är dags för andra nya krafter att få ta klivet fram och prova sina vingar.

För mig just nu leder vägen framåt mot nya äventyr och erfarenheter och jag ser fram emot den resan.

 

 

 

 

 

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *